Efter fyra år är en dröm uppfylld och jag kan dö lycklig.
I fyra år har vi kämpat på att den här dagen ska komma. Varje år blivit lika besvikna, men vi har aldrig slutat tro, och det lönade sig.
Vi har skickat filmer, brev där vi bett, haft flashmobs och massa mer för att få uppmärksamhet.
Jag har under fyra år blivit tvungen att halvt dölja att jag gillar Justin Bieber. Jag har fått stå ut med att höra kommentarer som både trackaserar och drar ned Justin, ifrån vänner som vet om att jag gillar honom men även ifrån andra haters. Men jag kan i alla fall säga att jag är en Beliber ifrån start. Hans musik har funnits för mig när ingen annan har funnits där, när jag har varit ledsen eller glad. Jag har lärt mig att tro och att det alltid går om man vill något väldigt mycket.
Belive and Never Say Never.
För drygt ett halvår sedan när jag satt på flyget hem från C.A efter att ha sett Justins lägenhet och gjort min livsresa, så släpptes biljetterna till hans första Sverige konsert i Stockholm. Och där satt jag, utan varken dator eller nät, på flygplan och sovandes på flygplatser. De sålde slut på drygt två timmar. Efter de släpptes några fler biljetter, två nya datum, men varje gång kom jag in precis när de hade tagit slut.
Med vetskapen om att jag inte skulle få se Justin Bieber i April, jag som hade lovat mig själv att när han kom till Sverige så skulle jag gå, Jag slutade lyssna på hans musik för att det gjorde för ont, men jag visste att jag alltid skulle kunna gå tillbaka till musiken när jag ville och det hela var över.
Igår var det dags hans första konsert i Sverige i Globen, bredvid min skola.
I slutet av geografi-lektionen råkade jag öppna facebook, där Justins Sverige sida hade lagt ut att de hade släppts fler biljetter till kvällens spelning. Jag chansade och där stod jag med en reserverad biljett i mobilen. Jag hade bara lust att hoppa upp och ned och skrika att jag, JAG skulle få se min störta idol samma kväll. Min dag var komplett.
Väl i globen skrattade jag lite åt Ticnet som hade sagt att min biljett eventuellt skulle ha skymd sikt. Men gud nej! Jag satt perfekt såg hela scenen och till och med lite backstage. i och för sig så såg jag hela konserten från sidan men ändå det var Justin Bieber! Jag har nog fortfarande inte riktigt fattat att jag var där, att han är här och att jag faktiskt fick gå. Det känns som om jag lever i en dröm just nu. Jag minns men ändå inte att jag var där. Allt känns lite suddigt.
Konserten, den var helt magisk!
Att jag faktiskt har sett allt som jag sett på youtube klipp och lite till i verklighet, jag kan inte förstå det. Att jag har andats samma luft som Justin Bieber. Jag har fått höra att han sjunger och det riktigt bra. En timme bara flög förbi och då var det drygt någon halvtimme kvar. Jag hade helst bara stoppat tiden och suttit kvar där.
Den 22 April 2013 är ett datum jag alltid kommer att ha med mig, som jag alltid kommer att minnas och älska.
Det hela är ett minne för livet.
